För exakt arton dagar sedan vid den här tiden stod jag utanför Hotel Elite Savoy i Malmö och snackade, kramades och tog bilder med John och Edward Grimes! Visst är det helt sjukt! Jag har fortfarande svårt att fatta att jag verkligen fått träffa de personer jag ser upp till och älskar så otroligt mycket. Jag känner mig verkligen lyckligt lottad som fått möjlighet att snacka med John och Edward, de är verkligen helt fantastiska! Nu ska jag ta allting ifrån början!

När jag först fick reda på att Jedward skulle komma till Malmö freakade jag ur totalt! Jag kollade min twitter på lunchrasten och såg att Erica tweetat att de skulle medverka i Sommarlov, ett barnprogram som spelas in på Dockan i Malmö, bara en timme från där jag bor. Jag skojar inte när jag säger att jag rusade genom hela Stadsparken skrikande, hoppande och gråtande av glädje. Jag. Skulle. Träffa. Dom. OCH BARA TVÅ VECKOR KVAR! Dessa två veckor gick verkligen sjukt fort, och på torsdagen den 23e, alltså dagen innan killarna skulle medverka i Sommarlov spenderade jag med de underbara jedheadsen Linda, Mathilda, Steffi, Erica och Fanny! Vi hade en verkligt mysig dag då vi letade som tokiga efter killarna men utan resultat. På kvällen bestämde jag och Steffi oss för att åka hem, packa en väska och återvända tillbaka till Malmö för att övernatta på dockan för att få bra platser. Vi hoppades självklart på att få möjlighet att träffa killarna lite också!

Jag tror aldrig att jag varit så otroligt stressad förr i hela mitt liv när jag åkte hem för att fixa till mig lite inför kvällen. Jag hoppade på tåget till Malmö när jag plötsligt får massvis med telefonsamtal och sms. Linda var och åt glass. Med John och Edward. Och jag satt fast på ett jävla tåg i en timme! Jag försökte hålla modet uppe men tillslut fick jag veta att de gått tillbaka till sitt hotell och skulle sova. Jag tror aldrig att jag varit så otroligt ledsen för i hela mitt liv. Jag ringde Steffi som haft turen att få snacka med killarna i telefon, jag var helt förkrossad. Folk på tåget trodde antagligen att hela min familj dött eller något i den stilen. Jag var så besviken, jag hade varit i Malmö hela dagen för att få träffa dom, jag åker hem i två timmar och när jag kommer tillbaka har mina vänner fått träffa dom medans jag suttit på tåget som en idiot. Steffi har berättat för mig senare att hon allvarligt trodde att jag skulle hoppa framför ett tåg och att hon var nära att ringa banverket och varna dom...

Anyways, mitt tåg anlände vid klockan halv ett då jag promenerade bort till hotellet för att vänta på Steffi. Där möttes jag av några såkallade Jedheads som sedan drog vidare till Dockan. Inuti busskuren på gatan mittemot hotellt satt även tre tjejer som Steffi visst kände till, Sara, Micaela och Jeanette. Vi fick superbra kontakt med detsamma och de berättade att de också missat killarna för att deras tåg varit försenat! Eftersom vi inte hade något annat för oss satt vi kvar i busskuren medans jag kollade min twitter och såg att killarna nyss tweetat, vilket betydde att dom var vakna där uppe! Vi visste vilket fönster de bodde i men det var mörkt. Då får Jeanette den FANTASTISKA idéen att vi ska sjunga Lipstick så högt vi kan, bara för att se vad som händer. Så vi ställer oss alla på rad på gatan med ögonen fulla av förhoppning riktade mot fönstret och klämmer i. Om det finns något som heter "sjunga för livet" var det precis vad vi gjorde. När refrängen var slut står vi tysta i någon sekund och plötsligt dras gardinen bort och de står där! Känslan av att se dom första gången är obeskrivlig. Jag trodde att jag drömde när de vinkade till oss och ropade "Yo, what's up you guys, we really have to go to bed". Vi fick lite panik och ropade att vi åkt sjukt/långt väntat sjukt länge för att få träffa dom. De gör tummen upp och stänger fönstret. Vi trodde att vi blivit totaldissade och bara stod där helt tysta. Jahapp, det var det de...

Då vänder jag mig och tittar mot dörren och ser dem springa ut där på andra sidan gatan! Det var så jävla amazing, de var så gulliga och ropade "Be careful so you don't get yourselves killed" när vi rusade över den TOTALT TOMMA gatan för att krama dom. Eller ja, de andra rusade men jag var så otroligt chockad att jag gick i snigelfart över gatan och rakt in i Edwards famn. Vi kramas länge, och han berättar att de hört oss sjunga utanför och var tvugna att titta ut för att se vem det var. Med ögonen fyllda av glädjetårar berättar jag att jag spenderat hela dagen i Malmö, åkt hem ett par timmar och missat dom. Han ser helt förtvivlad ut, säger "Aaaaawh, nooooo" och kramar mig igen :') Fram till klockan 2 på natten hänger vi sedan med killarna utanför deras hotell, kramas, tar massvis med coola bilder, snackar om Britney, provar varandras skor och jackor (hahahahaha) och har det bara jättemysigt! John och Edward är precis lika underbara i verkligheten som på tv och vi hade verkligen skitkul! De bad om våra twitternamn och lovade att DMa/följa oss så fort de kom upp till rummet. Efter att ha hängt med dem i en och en halv timme är det dags för dom att gå och lägga sig. Vi säger godnatt och kramas säkert tre gånger, vi hade så kul så ingen ville egentligen gå! Jag och brudarna drar vidare till Max, där vi alla läser våra jättegulliga personliga DM's från killarna och checkar ut vår nya följare! Dock följde de inte mig, vilket jag påpekade för Edward dagen därpå, men han var bergsäker på att de gjorde det (vilket de faktiskt inte gjorde). Som tur var hade jag skrivit mitt twitternamn i mitt brev också så två dagar senare när det läst brevet fanns ett nytt DM i inkorgen och en ny följare, hihi!

Självklart hände massa skoj saker under den kvällen som jag dock inte tänker skriva här, det var en speciell stund som jag kanske delar med mig av senare, men just nu behöver bara vi veta hur det var! Vi övernattade på bryggan insvepta i filtar, vi pratade oavbrutet om nattens händelser! På morgonen mötte jag upp Karolina och Lou vid Cetralstationen och fick faktiskt träffa killarna några minuter innan de drog till Svt byggnaden! De var helt fantastiska på Sommarlov och efteråt fick vi umgås med dom lite vid hotellet och på stationen innan de begav sig mot flygplatsen. Dock var det många fans som inte träffat dem innan så vi höll rätt låg profil då.

Allt som allt var mitt första möte med killarna helt underbart, allt som jag någonsin önskat! Jag saknade dom direkt, men tack vare deras söta tweets och DMs till mig och brudarna gick det att utstå de två veckorna mellan Malmö och Stockholm! Detta blev ett jäkligt långt inlägg och jag har ändå inte gjort kvällen rättvisa. Jag skriver om Stockholm imorgon! Här kommer bilder ifrån Malmö!