Smile

I'm trying so hard to find the words, I'm trembling
What seems so easy with others is so hard with you

Looking at you through the crowd was supposed to feel so safe,
I could stare myself blind without you even noticing
So I stood there, and looked at you behind the other girls

So frikkin cute, sitting on the bench, looking at your phone
You started to play one of those cute songs

And then... you looked up at me, smiling
Oh gosh, with those eyes. And that smile

Why did you have to?
And worst of all, you didn't stop
You kept looking at me, smiling

I started to giggle, you smiled even more
And you didn't look away until someone started to talk to you
For how long did that moment last?
I don't know, long enough

The second time, I was just looking. Casually
I saw you, searching through the crowd.
You caught my eyes, just for a sec
Or at least I thought so

You kept your eyes on me, at first you looked dead serious
I so wish I could hear you thoughts
Then, oh my god, you cracked up and smiled

"And that's why I smile"

Ondska

Inför dessa hemskheter som skett i vårt grannland Norge, vilka jag verkligen hoppas att alla hört talas om, känner vissa sorg. Oändlig sorg. Anhöriga till de som dött, politiker, den norska befolkningen sörjer. Vissa känner ilska. Hur kunde något så tragiskt få hända? Hur kunde en enda man göra så mycket, och ligga bakom något som det här? Varför stoppades han inte?

Jag kämpar för att skriva detta inlägget. Allt som har hänt... jag vet verkligen inte vad jag ska säga. Tystnad fyller mig när jag tänker på de liv som gått till spillo på grund av en människa. Jag tror att vi alla har mörker i oss, alla är kapabla att göra "det omöjliga". Men när jag ser på förödelsen i Norge kan jag inte heller låta bli att tänka "hur kan man?". Vi människor har i alla tider varit grymma, man kan bara läsa de första kapitlena i Gamla Testamentet för att se att människors ondska inte är något nytt. Den har alltid funnits där. Istället för att hata denna 32åriga man, istället för att ta hans ondska och bara förvränga den till något annat, ska vi helt enkelt låta honom vara minsta fokuset. Att tänka på tragedin i Norge och säga "den jävlen som hade ihjäl så mycket människor ska straffas" är bara ett sätt att sprida vidare ondskan som han skapade. Att däremot tänka på de oskyldiga människor som dött i onödan, alla de familjer i Norge som just nu sörjer och tänka "stackars människa som hamnat på fel spår i livet" är ett sätt att se förbi ondskan. Det kanske känns svårt, vi människor har ett behov av att lägga skulden på någon, men att se förbi det gör oss , kanske inte till bättre människor, men det ger oss en slags ro.

Det är dags för mig att gå vidare. En annan tragedi har drabbat världen idag, inte minst musikindustrin. Amy Winehouse, 27 år gammal, hittades idag död i sitt hem i London. Dödsorsaken är oklar. Jag ska börja med att säga att jag inte var hennes största fan, men jag kommer aldrig glömma första gången jag hörde Rehab. En så stark låt, men det bästa av allt - hon hade inte den där ljusa klara rösten som alla andra tjejer, till exempel dom i min kör. Hon hade en annorlunda stil, och den där smokey jazzrösten fascinerade mig. Jag lyssnade på Back To Black hela tiden och hon var faktiskt en stor inspiration för mig.

Jag vet vad droger kan göra med människor. De tar liv, de tar mödrar och fädrar, de tar familjer. De tar barn ifrån sina föräldrar. De gör människor till vrak. Men värst av allt, de lurar en. Man tror verkligen på den där känslan - oh, vad allt känns bra nu. Jag är mycket starkare nu, jag mår mycket bättre. Jag klarar allt. Bara lite till så blir allt perfekt. Det är inte bara de som är beroende som får lida, utan deras anhöriga. De får alla ta smällen. Har ni någonsin tänk på alla de som står emellan? De som står i sina mörka garage om kvällarna och blandar ihop skiten för att ha råd att köpa blöjor till sina skrikande spädbarn som ligger inne i huset? De mammor som sitter hemma med sina fyraåringar utan att veta att deras make stått på gatan och sålt heroin och åkt fast, bara för att ha råd att bygga ett liv för sin familj? Droger är en illusion. En illusion som folk klänger fast vid så hårt att verkligheten sakta bleknar. Jag gled själv bort. Folk kämpar varje dag med sitt missbruk, och istället för att säga att Amy får skylla sig själv säger jag STOPPA DROGERNA. STOPPA DETTA JÄVLA MASSMORD, DET ÄR ETT SJÄLVMORD MOT FOLKET. Vi har ihjäl oss själva. Ta det från någon som vet vad roger kan göra mot familjer. Jag hatar droger, jag hatar hatar hatar droger. Och jag tänker hjälpa alla de som sitter fast när jag blir gammal nog att göra det.

R.I.P. Amy Winehouse, din röst kommer ALDRIG tystna, för den kommer alltid eka i mitt hjärta. Kärlek.

You can take everything I have...

Kom nyss hem från Olivja, sitter och lyssnar på John sjunga Skyscraper. Jag får verkligen rysningar, så sjukt fint! Speciellt älskar jag när han sjunger "As tha smoke clears, I awaken, and untangle you from me". Det gör mig sjukt känslosam! Dessutom tweetade killarna nyss om Sverige, åååh vad jag längtar! Jag saknar dom verkligen!

Detta blev ett mini-inlägg, kommer mer strax som jag kommer att tillägna de massvis med människor som har dött i Norge och en stor musikförebild för mig som tyvärr också gått bort, Amy Winehouse. Kärlek.

Ojsan

Upptäckte nyss att jag inte uppdaterade bloggen alls igår, förlåt för det! Igår var jag fullt upptagen med att göra det här:



Jag vet att jag inte är någon sångerska men jag älskar verkligen att sjunga. Det är min dröm och jag tänker fortsätta kämpa med min röst. Ni skulle hört mig för ett år sen, då kunde jag inte ta EN ton rätt. Om jag kunnat förbättras såhär mycket, vet jag att jag kan bli mycket bättre ändå!

Ska till Olivja snart och fira hennes födelsedag i efterskott! Skriver ikv, kärlek!

Amazing...

Bara jag tänker på vad jag ska skriva börjar mitt hjärta hoppa. Jag har alltid tyckt att folk som säger "man kan inte bli kär i en kändis eller över nätet" har fel. Det kan man visst det. Man blir ju trots allt kär i en personlighet, även om den inte är äkta. Jag var så rädd att det inte skulle vara äkta, men istället visade det sig vara bättre än jag någonsinn hoppats på.

English part.

A perfect guys has a perfect smile. When a guy smiles at me I want to feel it, I want my heart to go crazy and I wanna get those butterflies in my tummy. A perfect guy has a laugh that makes me stop breathing for a second. When he laughs, everything else fades away, and it makes me laugh too.

A perfect guy had those eyes... oh I can't even describe them. Maybe because it's not about the shape or the colour, it's about the look in his eyes. What he sees when he looks at me. When I look into someones eyes I see my reflection, like, not literally. I see this tiny bit of what that person sees. I see me. Maybe it's a gift, or maybe it's just my imagination, but I just SEE. And what I see in his eyes when he looks at me, that's what matters.

A perfect guy... I can't even describe this one. It's like, when he sees me nothing else matters. It doesn't matter if we're standing in the middle of a freeway if that's where he gets to hug me first. It doesn't matter if my friends are there waiting or if 10 other people are sitting there watching, as long as he gets to hold me. He should be reckless but not foolish. Perfect.

A perfect guy doesn't have to be abby, smart, hot, super-talented or anything like that. The only thing I really care about is what he feels about me, and how he makes me feel. In the end of the day, you don't need a guy who knows how to bend a spoon with his pinky finger, programmate a computer or walk on the catwalk. You need someone to hold you when you wake up in the middle of the night, someone to catch you when you fall and someone who always has you on his mind, no matter how far away he is. That's my perfect guy.

So, I was having these daydreams about him. And when I finally met him, it was awesome. But the second time I met him... Amazing. It was like all my daydreams came true. I usually have very believable daydreams. Like, stopping in the middle of a street just to hug eachother, looking for eyecontact trough the crowd and smiling when you get it, just standing there, doing that small motion for just a moment longer than anybody else. Getting to look into eachothers eyes, closely. Seeing that reflection, showing me the only thing I ever wanted him to see when he looks at me - happiness. That smile he hides behind looking cool and hot. That smile you can only see trough someones eyes, not on their lips. The real smile. Those daydreams came true.

With this, I'm gonna end my text. Probably the most emotionall and deep one I'm ever going to write, at least for a long time. Thank you for reading.

"It's not about what he said or did, it's about how he made me feel" - Nicole
Kärlek

Så fint...

Jag villl bara tipsa er om denna fantastiska videon av min kompis Erica, hon har verkligen jättevacker röst, och videon gör ju en inte lite pirrig i magen :') Vill även passa på att säga att jag tycker att det var jättekul att Erica fick möjligheten att snacka med både John och Edward i Stockholm, dom visste ju redan lite om henne eftersom de sett och twittrat om hennes skitsöta video "Everytime" som ni kan hitta på hennes youtubekanal! Ska göra ett inlägg lite senare som kommer vara ganska annorlunda, jag brukar inte skriva speciellt känslosamt men jag måste verkligen få detta ur mig haha! Kommer sitta och fixa med lite bilder först, sen kommer inlägget! Här kommer videon (med min favorit av alla lugna låtar!) Kärlek!


PLANET JEDWARD PROMOTION DAY!

Heej alla glada läsare! Idag var en heeelt jepic dag, vad med mina underbara jedheads Fialisa och Steffi och gjorde reklam för Planet Jedward överallt i Helsingborg! Vi fick till och med några låtar spelade på Gröningen! Är verkligen supertrött, var ute i åtta timmar och dansade i minst 3! Vill dock berätta att Planet Jedward kommer att finnas att köpa på Åhléns, beställningen är bara lite sen, och man kommer kunna beställa den på We Love Music, alltså gamla Folk & Rock! Annars kan man beställa den på cdon.com!

Jag slängde ihop en liten video om vad vi gjort under dagen, vill bara tacka Fialisa och Steffi, ni brudar är bäst, love you!!! Btw, dagen avslutades på bästa sätt, Steffi fick nämnligen världens sötaste DM från killarna skickat till oss alla där dom tackade oss sjukt mycket! Denna dagen var SÅÅÅ värd all trötthet i benen! UNDERBAR! Videon om idag kan ni hitta här! Sov gott alla, KÄRLEK!

Bilder från idag!

SUPERGLAD!

Jag blev verkligen superglad när jag loggade in på min twitter och såg att killarna tweetade om Berlin, och att dom var uppspelta inför veckan! Blir så glad varje gång de tweetar att de är glada, exalterade och ser fram emot något, det ger mig en varm känsla inombords även om jag inte kan vara där och träffa dom! Dessutom var jag redan glad för att jag själv ser fram emot imorgon, då jag och underbaraste Steffi ska göra en promoting av killarnas nya album, Planet Jedward. Detta har jag tweetat rätt flitigt om, kanske killarna lagt märke till det? *blink*

I alla fall, ÄNNU GLADARE blev jag när jag kollade mina DM's och såg att dt fanns ett nytt från världens bästa twitter, gissa vilken?
Inte jätte mycket, men tillräckligt för att få mitt hjärta att hoppa :') Underbart att höra att dom saknar en, och kul att dom verkar snappat upp mina och Steffis planer! "Miss you too" - jag har inte DMat dom på flera dagar, skrev ett random "I love you and I miss you and I got you CD today, just so you know" typ, inte riktigt så men liknande. Nu ska jag chilla och njuta av den glada överraskingen! Kärlek!

Mitt i natten!

Hahaha, jag vet att jag skulle gå och lägga mig men Skype har hållt mig upp ännu en natt, ska dock nanna strax! Ville bara skriva lite snabbt och säga att jag är så sjukt glad över mitt liv just nu, allt är verkligen gotte gotte! Jag hoppas verkligen att allt ordnar sig så att jag kan åka till Hamburg i September, ska göra llt jag kan för att få min bror att köra, annars kommer jag ta lån eller något för att kunna flyga ner, jag skojar inte... Dessutom är jag sjukt taggad inför onsdag då jag och mina jedheads ska promota Planet Jedward här i Helsingborg! Myspys! Här kommer en awesome video av en awesome tjej, nämnligen Hush Hush med Alexis Jordan! Jag älskar hennes stil, hon är såååå cooool! Och hennes hår!!! Godnatt folket, kärlek!


Knappt bloggat

Upptäckte att jag knappt bloggat något alls! Det är väl dags för lite nu! Till att börja med har jag nyheter, Jedward kommer inte tillbaka till Sverige förän i slutet av September/början av November. Deras svenska manager hade berättat att de är totalt fullbokade fram tills dess vilket betyder att jag inte behöver oroa mig för att missa dom när jag är bortrest, PUUH! Dock kommer det vara jobbigt att vänta, hoppas jag får åka till Tyskland under Germany tour!

Just nu har jag faktiskt inte speciellt mycket att blogga om, tänkte ladda upp denna jättefina fanvideon som en tjej länkade på twitter. Den handlar om John & Edwards syskonrelation, andra fanvideos brukar vara fokuserade på antingen John eller Edward, gulliga moments eller roliga klipp. Denna är väldigt speciell, rörande och en av mina absoluta favoriter! Enjoy!



Klockan är rätt mycket men jag och de svenska jedheadsen sitter och chattar på skype, vill inte lägga mig än hahaha! Imorgon blir det ut på stan med morsan, sov gott folket! Kärlek!

PLANET JEDWARD

WOOOHOOO! JAG FICK MITT UNDERBARA PLANET JEDWARD EXEMPLAR FÖR 5 MINUTER SEN WOOHOOO DET ÄR HELT JÄKLA AMAZING OCH DET LUKTAR NY CD! FÖRLÅT ATT JAG SKRIVER MED STORA BOKSTÄVER MEN JAG ÄR SÅ GLAD! BESTÄLL DITT EXEMPLAR HÄR

Ska spränga högtalarna nu! Kärlek!

Drama...

Nu har jag fått så nog av allt drama på twitter! Usch! Idag när jag vaknade upp hade jag en känsla av att det skulle bli en bra dag. Jag satte igång min mobil, såg att Steffi smsat att hon fått en nytt DM från killarna där de hälsade att de läser alla våra DM's även om de inte hinner svara på alla. Skit skönt att höra, så jag slänger iväg ett feel-good DM till killarna som mest består av I love you! Gotte. Sedan kommer den bästa nyheten av alla, killarna kommer inte göra någon signering i Sverige förän September eller senare, efter German Tour. AWESOME, så missar jag inte dom när jag är bortrest vilket känns sjukt tryggande! Sen kollar jag twitter...

HÅLL KÄFTEN NU INNAN JAG RIVER UPP HIMMEL OCH HELVETE PÅ ER! Det kvittar väl om dom är gay! Det finns en sjukdom som heter homofobi, låt folk som är rädda för homosexuella människor unfollowa dom! Låt folk bli sura då, om dom nu tycker det är räligt med killar som gillar killar. Genom att inte respektera deras åsik om att de inte gillar böger, är ni ju lika illa som dom! Dessutom tvivlar jag ganska starkt på det, men om det nu är sant så visst! Fine! Då vet jag att ingen annan tjej får dom heller, och min bögpolare Zebbe har en chans, vilket kan betyda mysiga restaurangbesök och filmkvällar med killarna, även om jag inte är dejten... *drömmer mig bort*. Hahaha, just nu har jag börjat unfollowa alla som skriver ordet DRAMA, jag har verkligen fått nog och jag har varnat dom redan. Så är det, låt det bara vara så får vi alla en lugn dag. Och btw, om folk nu tycker att killarna förändrats så är det väl upp till dom? lla bara klagar på varandras åsikter, även om jag inte tycker den har förändrats gör det mig till EN JÄVLA IDIOT om jag klagar på dom som tycker det. Dagens motto: HÅLL KÄFTEN. Kärlek!

Today I don't feel like doing anything...

The Lazy Song är nog en av de stackars låtar som blivit så otroligt uttjatade att det inte är sant! Jag hann faktiskt aldrig börja gilla den förän jag började störa mig på att den spelades överallt, något som verkligen suger men har hänt med ALLA Bruno Mars låtar. Hur många pallar egentligen lyssna på Grenade, Just The Way You Are eller Billionaire (Travis McCoy ft. Bruno Mars jag VET) längre? Such a shame...

Dock inte detta jag tänkte skriva om i mitt inlägg, har faktiskt inget speciellt att skriva om så tänte bara lägga upp lite roliga videos jag tycker ni borde se! Bland annat videon killarna länkade på oss, lite knasiga videos från McDonalds i Stockholm och sen får vi se vad jag slänger in!








Enjoy! Kärlek!

Rykten!

Okej, det finns tydligen ett rykte om att John är på G med en svensk tjej! Någon skrev det på Facebook och sen började några visst säga att det var jag! Tjejen som gjort inlägget skrev först att det var hennes kompis syrras kompis, som hon inte visste namnet på (OKEJ) men när folk började skriva att det var jag tog hon bort den kommentaren och började gilla kommentarerna om mig... Folk har önskat mig lycka till... TACK HAHAHA!

JEDWARD MEMORIES!

Heej folket! Idag när jag öppnade min mobil hade Linda smsat att killarna sett hennes coola video om våra dagar i Stockholm och länkat den på Twitter, så jäkla awesome! Bara synd att jag ser ut som ett retard 50% av filmen! Det har hänt en del grejer i vår lilla jedhead värld som inte precis gjort att vi varit på topp, men detta bevis på att killarna ändå ägnar oss en tanke gör mig och resten av The Jedmafia så otroligt glada!


Jag har förresten glömt att berätta, min Engelska kompis Katie träffade Edward i London i förrgår och hade helt random frågat om han visste vem Nicole frånSverige var. Bara sådär - Nicole från Sverige. Och jag vet att det finns fler Jedheads som heter Nicole som kommer från Sverige, men Edward blir jätteglad och nickar och säger "Yeaah!", och Katie säger "She's really nice, isn't she" Och Edward säger "Yeah she has that fluffy hair!" Och Katie säger att ja det har jag, och Edward svarar "Yeeaah, she's really cool!!!". Tack sötaste Katie för att ha frågat honom, jag är verkligen jätteglad att han minns mig som Nicole från Sverige, han kommer verkligen ihåg mig, även om jag tror det är rätt svårt för både honom och John att glömma bort oss hahaha!

Det var väl allt jag hade att blogga just nu, hoppas alla fr en toppen dag! Kärlek!

Överdrivna bloggar

Jag tänkte göra ett snabbt inlägg om hur irriterad jag blivit när jag läst folks bloggar om när de träffade John & Edward i Stockholm. Måste folk verkligen överdriva så jäkla hårt? VI VAR DÄR! VI SÅG ATT DET NI SÄGER HÄNDE VID JUST DEN TIDPUNKTEN INTE HÄNDE. Ni kan lugna ner er några hekton och försöka skriva lite mer realistiskt. Det är så pinsamt, jag skäms på andras bekostnad, när de skrivit att John/Edward sagt si och så när jag själv stått bredvid och vet att inte hälften är sant. Skärpning! Ska tilläggas att jag kan garantera att det jag skrivit är 100% sant, det var vår exakta upplevelse och jag har även utelämnat vissa saker både för att alla inte har med det att göra och för att vissa grejer låter för bra för att vara sant! Jag hoppas att folk blir lite mer realistiska i sina bloggar och att de som inte än träffat killarna men snart kommer att få göra det håller sig till verkligheten, den gör sig ju faktiskt bäst, eller hur? Kärlek!

Mina vänner är min familj

Jag vill börja detta inlägget med att säga att jag inte är någon bråkstake, trots att jag varit i bråk fler gånger än någon människa borde behöva vara. Dels pga mina lite annorlunda åsikter, dels för att jag blev mobbad under 8 år, och dels för att när det kommer till mina vänner kan jag bara inte hålla käften. Våga lyfta ett finger, säga ett ont ord eller sprida ett rykte om någon jag älskar och det tar hus i helvete.

När en kille kallade mig fet skrattade jag honom rakt upp i ansiktet. När han sa att min mamma var en kärring rusade jag efter honom för att slå in hans näsa. När busschauffören sa att jag var orsaken till att bussarna var försenade gick jag bara på, men när han bad min mormor att sluta stissa med kortet skällde jag ut honom. Att bråka med min familj är värre än att bråka med mig. Det är som att bråka med min existens. Och mina vänner är den familj jag själv valt. En tjej sårade min kompis idag, och min kompis bad mig vara tyst men jag kunde inte. Jag vet, jag borde inte lagt mig i men att säga något som gör henne upprörs är som att säga det till mig, tusen gånger om. Jag har haft problem med min agression, något som jag arbetat bort, men att bråka med MINA VÄNNER, MIN FAMILJ... Det är som att reta upp en sovande grizzlybjörn.

Jag var så mobbad, jag hade verkligen ingen som stod upp för mig när jag mådde dåligt och jag tänker inte låta det hända någon av mina vänner. Därför kan jag inte låta bli, jag kan inte rå för det, jag försöker istället se det som något bra. Det är den jag är och jag tänker inte ändra den delen av mig själv. Kärlek för sina närmsta kan väl aldrig vara fel? Till alla er där ute, våga stå upp för er själva i första hand, men att kunna breda ut sin aura över en vän för att skydda dom ifrån regnet är en gåva att vara stolt över. Jag kommer aldrig sluta stå upp för mina vänner, och det borde inte ni heller! Kärlek!

Ja, jag är förlovad med John

Folk frågar mig hela tiden om jag och John har något, och jag vill bara säga att jaa, det har vi. Han friade faktiskt till mig i Stockholm, bröllopet är den... HAHAHAHA moget inlägg!

I got my high-heels on, here I come!

Hejsan hejsan folket! Hur är läget med er idag? Med mig är det bara fint, ska träffa min bror idag, käka ute och mysa! Det är faktiskt fint väder för en gångs skull så man får ju passa på att vara lite somrigt klädd! Här kommer en bild på min VITA outfit idag, som jag matchat med svart, sotigt smink!
Haremsbrallorna kommer ifrån H&M, köpte dom på barnavdelningen för något år sen, har knapp använt dom haha! Vanligt basic linne från Åhlens, lång skjorta från Gina som jag knutit upp, skor från Skopunkten.


Sminket är ganska enkelt även om det ser rätt avancerat ut! Jag har ett tunt lager puder från Make Up Store, sminkar nästan inte ansiktet, det förstör hyn! På ögonen har jag en svart och en askgrå ögonskugga från Maybelline som jag sotat ut lite, en tunn linje med svart eyeliner från H&M, svart kajal på nedre fansraden och ett tunt lager mascara. Just nu använder jag The Colossal Volume Express - Cat eyes från Maybelline men varierar mig rätt ofta!

Jaa, så ser jag ut idag! Jag har spenderat förmiddagen med att lyssna på musik på högsta volym, har kört igenom massa gamla låtar som jag inte lyssnat på på flera månader! Jag har verkligen århundradets mest blandade musiksmak, jag kan lyssna på allt från metal, till hip hop/rap, till techno osv. Och självklart, min största passion -POP! Jag tycker det är bra att ha en blandad musiksmak. När man träffar nya människor och det är dags att spela musik kan man digga med till det mesta och som dansare gäller det helt enkelt att anpassa sig. Även fast man inte gillar tex indisk musik måste man ge gärnet på Bollywooden som om de spelade favoritlåt. Att ha blandad musiksmak är toppen, även om man självklart kan ha preferenser.

Det här blev ett ruskigt långt blogginlägg! Måste bara berätta att jag just nu är väldigt stressad över det faktum att John och Edward inte skrivit ut vilken dag de ska signera i Sverige. Ska åka bort och vill gärna veta om jag kommer kunna träffa dom eller ej. Det kommer krossa mitt hjärta om jag inte får träffa dom, jag saknar dom båda så otroligt mycket... Men jaja, jag hoppaaaas!!! Det är väl dags för mig att dra nu, ha en underbar eftermiddag/kväll! Kärlek!

I'm no beauty queen...

... I'm just beautiful me! What's up bloggläsare? Har ni haft en bra dag? Det har i alla fall jag! Drog med min "syster" till Landskrona Karnevalen och strosade runt på stan, chillade hos en kompis och dansade loss i regnet! Ja, för det skulle självklart börja regna när discot körde igång... Dock hade vi verklig tur, när vi skulle ta oss hela vägen till stationen, ta tåget hem och byta till buss vilket tar en evighet ropade den superheta DJ:n på oss, frågade om vi var från Helsingborg och erbjöd oss skjuts! Supernice! Ska tilläggad att min "syster" känner killen lite, vi åker inte med främlingar, haha!

John & Edward har FORTFARANDE inte lagt upp sina signeringsdatum vilket gör mig rätt nervös. Jag kommer att vara bortrest och jag hoppas verkligen att det inte är då de kommer hit för att signera skivan, för det kommer krossa mitt hjärta :'/ Tyvärr är risken rätt stor att jag är bortrest, jaja, vad kan man göra... Jag håller tummarna och hoppas på det bästa.

Till alla som kämpar med sitt självförtroende, får höra hårda ord dagligen eller bara behöver en confidence boost, denna låter är verkligen toppen och har ett jättefint budskap, även om ni inte gillar Selena, lyssna på texten!

Och med detta önskar jag er alla en god natts sömn och en superbra morgondag! Kärlek!

Jedward Signeringar

OMG killarna ska släppa sina signeringar nu! Jag får panik, kan dom skynda sig att skriva! Måste veta om jag kan åka dit eftersom jag ska resa bort också! Snälla snälla snällaaaaa!!! Och de ska ju alltid dra ut på allting så lääängeee också!

TIMELINE BLOWUP!

Okej, ikväll har det varit sjukt mycket drama angående Jedwards läckta låtar! Storyn lyder: Låtarna har släppts på en CD i Tyskland, en tjej har fått tag på dom och skickat runt dom till folk som laddat upp dom osv. Hon visste naturligtvis inte hur killarnas reaktion skulle bli, eftersom låtarna redan var släppta i Tyskland! Hon hade tydligen fått ett DM av killarna där det stod: can you stop emailing people our music! (Vet inte om det stod något mer). I vilket fall som helst hade de även unfollowat henne. Och det är här hysterin börjar. Vissa fans blir TVÄRSURA på tjejen och börjar mordhota henne, andra tycker sjukt synd om henne och försöker trösta henne. Vissa fans blir TVÄRSURA på John och Edward och börjar mordhota dom istället, medans vissa är helt på deras sida. Jag vill bara påpeka att jag står mitt emellan, de behövde inte vara så hårda mot henne, men hon borde kanske fattat bättre själv. Whatever, life goes on!

Anyways, det har varit sjukt mycket drama ikväll och jag har därför tweetat killarna extra mycket söta saker för att de inte ska kunna se de taskiga sakerna folk skrivit. Dessutom följde jag den där stackars tjejen, även om hon antagligen inte blir jätteglad och glömmer bort vad som hänt ikväll haha. Tänkte även berätta att jag faktiskt fick låtarna och har dom på min MP3 och ni kan glömma att jag ska ta bort dom, det tog fan en timme att ladda över dom! Huvudsaken är att jag inte sprider dom vidare, har redan beställt CD:n så det gör absolut ingen jäkla skillnad! Dags att nanna kudden nu, godnatt! Kärlek!

Jag älskar mina Jedheads!

Ville bara passa på att säga att jag är så sjukt glad över att jag har lärt känna er tjejer (The Jedmafia). Ni ska veta att ni är underbara personer, och jag önskar er all lycka i framtiden. Ni får mig att le varje dag, ni är verkligen helt fantastiska. Jag älskar er brudar, fortsätt vara precis som ni är för ni är BÄST! Kärlek!

Sluta nu Nicole!

Nu är det verkligen dags för mig att lägga av. Jag är trött på att gå runt och tycka att jag själv suger. Jag är bra. Jag kan göra massvis med saker, mycket bättre än många andra! Jag är duktig i skolan, jag ska vara stolt över mina betyg istället för att skämmas över att vara klassens pluggis. Jag ska le och säga tack när folk säger att jag är bäst i min dansgrupp istället för att titta bort och bli irriterad. Jag ska vara stolt över mig själv och de saker jag kan istället för att haka upp mig på de saker jag inte kan!

Till exempel min sång. Jag har alltid haft en ganska dålig sångröst, men jag har verkligen utvecklats en hel del på den senaste tiden genom att jag tränat i flera timmar varje dag. Jag vet att jag kan sjunga rätt fint då och då, men ändå VÄGRAR jag tro på folk som säger att jag är duktig. Jag ska sluta upp med det, ta alla kommentarer med mig vidare i livet och när det kommer dåliga dagar ska jag titta tillbaka på alla snälla saker som folk sagt och tänka "Jaa, han tyckte i alla fall att jag var bra!".

Jag har kommit över det här med mitt utseende för länge sen. Gud, arvsanlagen eller vem/vad det nu är som bestämmer hur vi ska se ut har gjort sitt jobb, nu är det min tur att ÄGA det jag har! Till alla där ute med dåligt självförtroende, lägg ner! Ni är alla vackra, ni måste bara våga visa det! Ni KAN göra allt ni vill, ni måste tro på er själva, jag kommer alltid tro på er! Kämpa, ni är värda att få precis allt ni vill ha och lite till! Blicka framåt, det ska jag i alla fall göra! Kärlek!

Läckta låtar!

Hej folket, snabbt inlägg! Innan idag när jag satt på datorn hos mormor upptäckte jag och de svenska Jedheadsen att WoW Oh WoW, Pop Rocket och Celebrity läckt och fanns att lyssna på på twitvid! Vi blev självklart helt galna, de är verkligen helt fantastiska! Alla videorna är borttagna nu, men ville bara passa på att säga, speciellt till er som inte hört dem, PLANET JEDWARD KOMMER ÄGA SÖNDER!

Jedward Stockholm - Dag 3

Woohoo, dags för den tredje och sista delen om mitt möte med John & Edward Grimes i Stockholm! På lördagen hade jag och tjejerna inte fått träffa killarna på kvällen eftersom det var sjukt många fans där redan och vi hade stuckit tillbaks till vårt vandrarhem för att fräscha upp oss efter 7 timmar på Grönan. Jag hade ledset DMat dom att det kändes konstigt att inte få en godnattkram. Jag sov verkligen sjukt konstigt den natten och vid femtiden hade jag vaknat och tagit fram mina jeans, en myströja, strumpor och ställt skorna vid sängen, som om jag hade en känsla av att vi skulle behöva skynda oss sen. Tillslut blev jag ganska otålig och försökte väcka brudarna, utan resultat. Jag tjatade och tjatade, kände mig som en riktig surkärring faktiskt! Hahaha... I alla fall, tillslut fick jag nog och bestämde mig för att skrämma upp brudarna rejält. De visste alla att jag DMat killarna kvällen innan, så jag tog upp min mobil och skrek: "OMG JOHN OCH EDWARD ÄR PÅ VÄG HIT I TAXI BARA FÖR ATT JAG DMA DOM IGÅR!". Alla fattar att jag skojat utom Steffi som får panik och sätter sig käpprätt upp i sängen med håret på ända och med helt groggy röst säger "näääääääää?!?!". HAHAHA, gissa om vi dog av skratt!

Tjejerna kvicknade till lite och jag gick in för att kolla min twitter lite snabbt. Då ser jag att killarna nyss tweetat, de var alltså vakna!!! Jag ringde till Fanny som campat utanför hotellet med några andra Jedheads och hon berättar att John nyss kommit ut! Vi får riktig panik, som tur är var alla mina kläder nära till hands på sängen ch jag rusar runt med tandborsten i munnen samtidigt som jag hoppar i mina skor. Vi beställer taxi och 5 minuter efter att vi vaknat är vi på väg till killarnas hotell, osminkade och trött som ******. När vi rullar upp utanför Scandic Park vevar Linda ner rutan och vinkar och när jag hoppat ur taxin står John på andra sidan gatan och skrattar. Jag ropar "I am NOT kidding you, we woke up five minutes ago!" och går över gatan där jag möts halvvägs av en morgontrött John som sträcker ut armarna mot mig och ger mig den mest underbara kram jag någonsin fått :') Jag vill inte låta som en skrytmaja men den kramen förtjänar att berättas om i detalj, då det antagligen var höjdpunkten på hela Stockholmsbesöket! Vi stannar alltså mitt i gatan utan att kolla efter bilar, han drar mig nära och jag lutar huvudet mot hans axel. Han luktar sådär mysigt gott, mer nytvättade kläder än parfym. Han säger lågmält "I read you DM, 'Oh, I didn't get a goodnighthug'" för att retas och jag svarar "Yeaah, this has to be both a hug goodnight and a hug goodmorning". Jag känner hur han lutar, sitt huvud mot mitt och hans armar håller om mig hårt och nära, jag kan känna värmen från honom i den lite kyliga morgonluften. Jag lovar, kramen slutar aldrig, han bara stod kvar där och höll om mig trots att fler fans anlände och stirrade på oss. Om jag tyckt mig ha känslor för killen förr är det INGENTING mot vad jag har nu.

Okej, jag blev lite medryckt där, ska inte dra ut på morgonkramen något med. Efter att ha kramat om de andra tjejerna och snackat lite allmänt om våra ökända taxiresor frågar John helt oroligt var vi höll hus gårkvällen & att dom saknat oss där. Vi berättar att vi stack till vandrarhemmet för att fixa till oss lite och att de just gick in när vi kom. Han tycker det är jättegulligt att vi ansträngt oss för deras skull och säger något i stil med "You were ready for a night out, and then you're like ***** *****" Ja, han svor där men jag ska nog inte skriva vad han sa eftersom jag inte är 100% på ordföljden och han sa det ganska privat hahaha! I alla fall, vi går bort och hälsar på resten av våra kompisar som campat vid hotellet, sedan säger killarna att det är dags att gå och handla frukost. Vi börjar irra rundor efter ett McDonalds samtidigt som vi går och snackar med dom andra Jedheadsen, vi var väl ca 15 stycken tror jag. Vi upptäcker att McDonalds är stängt med går över till7 Eleven på andra sidan gatan istället. Kan ni gissa vad killarna säger då? Att dom bjuder alla på frukost, vi får ta vad vi vill ha. Fattar ni så sjukt snälla dessa människor är? :') Edward börjar fråga oss om lite olika skivor i butiken, bland annat undrar han vem Carola är hahaha! Dessutom visar han upp Veronica Maggios skiva och frågar om den är bra, och jag berättar att hon är min svenska favortartist! De hade tydligen fått ett exemplar signerat av henne. Efter att ha köpt frukost drar vi oss tillbaka mot hotellet, och när vi går förbi McDonalds ropar Edward till några av arbetarna utanför: "YOU WEREN'T OPEN FOR ME AND MY GIRLS, SORRYYY!" Arbetarna såg inte lite förvånade ut eftersom han syftade på de 15 brudar som svärmade runt honom hahaha! Tillbaka vid hotellet går killarna in för att käka hotellfrukost och vi andra lägger oss och chillar på filtar utanför. När killarna kommer ut igen tar de bilder, får presenter och kramas med fansen innan det är dags för dom att dra till Arlanda.

Jag tänker faktiskt inte skriva om vår fortsatta upplevelse just nu, dels för att jag inte har tid men även för att jag inte mådde speciellt bra sen. När jag har tid och ork att tänka på det får ni veta resten! Med detta avslutar jag min historia om hur jag träffade John och Edward i Stockholm denna helgen! Kärlek!

Tack underbara läsare!

Som vissa av er vet har jag bloggat tidigare, från och till, men nu efter att det hänt så mycket spännande saker har jag börjat igen! Jag vill bara passa på och tacke er för att jag har fått så otroligt bra respons och gulliga kommentarer! Det är verkligen jättekul att ni läser min blogg och att ni tycker att det jag skriver är "trovärdigt" och inte låter som skryt, vilket tyvärr rätt många bloggar gör... Jag vill bara förmedla känslan av hur min helg i Stockholm/dagarna i Malmö varit och jag är väldigt glad att ni tyckt det varit intressant att läsa!

Här kommer en snutt från den fantastiska låten Celebrity som jag klippt ihop! Kärlek!


Jedward Stockholm - Dag 2

Då är det väl dags att fortsätta berätta om den underbara helg som passerat!
På lördagen steg vi upp rätt tidigt för att ta oss till killarnas hotell till fots, vilket tog ett tag eftersom vårt vandrarhem låg på Kungsholmen och killarna bodde på Östermalm. Vi började promenera runt halvåtta tiden vilket var JÄKLIGT onödigt för sen fick vi sitta och vänta utanför hotellet i två timmar... Dock fick jag träffa massor av mina twitter följare vilket var riktigt skoj, vi hade en mysig morgon sittandes på muren vid Scandic. Solen sken och alla var på bra humör! Vid tiotiden kommer killarna ut från hotellet och fansen får ta bilder. Vi står och snackar med dom ett tag men sen kommer vakten och säger att det är dags för killarna att dra. Långt innan har jag och tjejerna haft en plan - vi ville betälla vår taxi precis samtidigt som killarna och åka bakom dom! Det har alltid varit en dröm för mig att hoppa in i en taxi och ropa till chauffören "FÖLJ EFTER DEN DÄR TAXIN FORT SOM FAAAAN" och jag ville verkligen att den skulle bli sann.
Dock kom vår taxi tidigare och vi var tvugna att hoppa in, nedslagna som tusan. Vi hade just börjat köra runt det lilla grönområdet då vi ser killarnas taxi börja röra sig! Vi får i princip panik och börjar tjattra om att vi skulle väntat någon minut till då vår taxichaufför frågar om de också ska till Grön Lund och om vi ville åka bakom dom. Vi svarar "jaaaaaaaaa för helveeteeee". Då kör taxichauffören in till trottoarkanten och stannar. Vi ser hur killarnas taxi närmar sig... Vi börjar skratta och smådansa i baksätet, och precis när killarnas taxi kör förbi vår, tutar vår underbara, fantastiska, supersnälla taxichaufför som en galning så att killarna kollar ut, ser oss i taxin och vinkar!!! :') Sen drar vår chaffis upp volymen på radion och vi åker precis bakom taxin med JOHN OCH EDWARD I!!!! Vi kan se dom vända sig om i sina säten genom den tintade runtan för att se exakt vilka som är i taxin, man ser att de skrattar och vevar ner rutorna för att vinka till oss och göra peacesigns! Vi vinkar tillbaka och i en sväng lutar Edward sig ut genom hela fönstret och vinkar till oss medan vi har värsta RAVEPARTYT i vår bil! Vår taxi följer efter killarnas hela vägen in backstage, där vi tackar vår chaffis så sjuuukt mycket, betalar (med rejäl dricks) och kramar John & Edward som frågar hur vi lyckades! Jag berättade om hur det alltid varit min dröm att typ förfölja någon i en taxi, hoppa in i baksätet och bara : FOLLOW THAT CAB, NOOOW! De tycker vi är sjukt awesome, och frågar om vi kan ta en bild (se längre ner). Edward frågar mig hur mycket pengar jag har och börjar rota i min plånbok och vifta runt med mina sedlar hahaha! *dog av skratt* Sedan utnämner de oss till sin egen personliga maffia, The Jedmafia. Inte förän då upptäcker vi att vinnarna av Fridatävlingen står där och väntar, hinner säga grattis och krama killarna hejdå innan det är dags för oss att göra entré på Grönan!

Efter den väääldigt lyckade taxiresan kommer vi in på Grönan där vi upptäcker att det inte alls är svårt att få bra platser nära scenen. Vi springer runt halva stället för att hitta en pappkartong att skriva på och använda som skylt. Just när killarna kommer upp på scen för genrepet håller vi på att skriva på skylten. Vi börjar sjunga och dansa som galningar och folket vid restaurangen började titta konstigt på oss. Vi rör oss fram mot scenen där vi träffar fler av Jedheadsen vi känner. Efter killarnas första genrep tar vi en promenad runt på grönan där vi käkar lite icecream ;) och tar det lugnt. När vi kommer tillbaka till scenen fixar vi ännu bättre platser nästan ända framme vid scenen. John & Edward kommer tillbaks på scen för att fortsätta med sitt genrep. Plötsligt får Edward syn på vår skylt, pekar på oss och säger högt i micken "It's the Jedmafia!" Vi blir superglada och om möjligt ännu mer taggade inför kvällens show. De säger även KALASBRA under intervjun på genrepet, vilket är vårt magiska ord som brudarna i the Jedmafia lärt killarna under deras första besök i Sverige! Awesome!

Anyways, det var verkligen en supervarm dag och det var en tjej som svimmade precis vid oss. Tydligen hade fler människor svimmat under eftermiddagen, men som tur var stod vi precis vid ett stängsel så vi fick vatten av de jättesnälla arbetarna som gick runt med vattenglas! Jag och Steffi gick och handlade pizzaslices till hela gänget innan showen började. När showen väl var igång var vi supertaggade, Linda och Steffi blev filmade när dom ravade loss till Lipstick och killarna gjorde ett helt fantastiskt jobb som alltid! Puliken var helt galen! Efter showen drog vi oss tillbaka mot Stockholm city, men på kvällen vid hotellet var det så sjukt mycket fans att vi inte hann träffa killarna alls. Dock stannade vi kvar och hängde med Sara, Jeanette, Fanny, Malou, Nora och andra coola Jedheads utanför hotellet. Jag och Linda var så trött att vi verkade fulla, finns videor på oss då vi raglar ner för trappan till vårt rum, ska dock inte läggas upp... På kvällen DMa jag killarna att det kändes helt konstigt att inte ha fått en godnattkram innan jag kröp till sängs utan att ana att nästa morgon skulle bli fantastisk den med!

Backstage med killarna! (Den gula saken i min mun är en lollipop)
Har inga direkta bilder från Sommarkrysset, jag tog inte speciellt mycket bilder alls men allt finns ju att se på nätet!

Nu är det dags för mig att avsluta, imorgon kommer den tredje och sista delen av min helg med John & Edward i Stockholm.
Kärlek!

Jedhead Family

Ett av mina underbara Jedheads Erica har en riktigt cool blogg som ni borde läsa! Hon skriver om mode, kärlek, livet i allmänhet och självklart om JEDWARD!!! Hon har bäst humor och en väldigt inspirerande blogg, klicka här/!

Jedhead eller bara ett fan?

Okej, jag är verkligen jättetrött på vissa fans som beter sig som skit mot andra. Folk är så jäkla respektlösa. När det kommer nya fans som aldrgi fått träffa killarna förr hoppas vissa som träffat dom flera gånger fram precis som om dom ägde dom! Back off! Ni vet själv hur viktigt det är att få sin stund med dom och så har ni mage att vara så otroligt egoistiska. Dessutom finns det de fansen som beter sig som om de har ett fast förhållande med killarna, skriver på sina bloggar om hur mycket killarna tycker om dom och får sina möten med dom att låta som värsta smekmånaden. Snälla!
Jag förstår mig verkligen inte på det. Därför har jag dragit en linje. Antingen är du ett Jedhead, eller så är du ett fan. Här kommer ett inlägg från min twitter (@niicipedia) som beskriver skillnaden.

"Real Jedheads help each other out. We let the kids sit on our shoulders, we text each other where the guys are, we share blankets outside their hotels, we buy eachother food when we wait, we hug eachother warm when it's cold outside, we lend eachother jackets, we let the new fans meet the guys first and we love eachother. To be a jedhead is so much more then being a fan. Are you a Jedhead?" 

Vi Jedheads är en familj. Vi har alla något självklart gemensamt - kärleken till John & Edward, men jag kan lova att vi har så mycket mer gemensamt än det! Vi hjälper varandra så att alla får en så bra upplevelse som möjligt när vi träffar killarna! Vi hjälps åt och istället för att skryta om hur vi hade det uppmuntrar vi de som inte fått samma tid! Sluta vara så egoistiska, vad tjänar ni på det egentligen? Det är en stor skillnad på att vara ett Jedhead och på att vara ett fan, välj sida. Men jag kan lova att Jedheadsen är fler, starkare och mycket, mycket coolare. Kärlek!

Jedward Stockholm - Dag 1

Okej, nu är det väl dags att skriva om den underbara helgen som just passerat. Efter allt kul som hände i Malmö var jag och brudarna bergsäkra på att det inte kunde bli lika amazing i Stockholm, men att det ändå skulle vara värt att åka upp dit. Vi bokade vandarhem utan att ha någon aning om var killarna skulle bo, och fixade tågbiljetter utan platsboking i hopp om att inte bli bortkörda efter halva resan. Snacka om att vi var nojjiga! När jag och Steffi hoppade på i Hässleholm satt redan Fialisa på tåget. Vi lyckades hitta den ENDA lediga 4-platsen i hela tåget, dock kunde vi lika gärna bli bortkörda av någon som bokat platserna... Linda hoppade på i Alvesta och på tåget satt vi och snackade om våra förväntningar. Jag hade verkligen fjärilar i magen hela resan. Jag hade ju DMat killarna lite och frågat om flygtider och så och dom hade lovat att berätta när flyget landade och så. Så ca två timmar innan vi är framme i Stockholm kollar jag mina DM och ser det här:
Paniiik! Vi kollar upp flygen och ser att det från Dublin landar klockan 15.25, vilket betyder att vi kommer hinna dit, dock måste vi släpa med oss all vår packning för vi hinner inte checka in! Vi ringer upp Mathlida som kommit med ett annat tåg och redan är i Stockholm och ber henne köpa biljettremsor så vi kan ta oss till Arlanda. Samtidigt försöker vi fixa oss så snabbt som möjligt på en stinkande tågtoalett, vilket inte gick suberbra, hahaha! På Stockholms Central möter vi upp Mathilda, rusar till tåget som ska ta oss till '''''''''' där vi sen ska byta till ett direkttåg till Arlanda. Och missar det... Jag fick seriös panik, men som tur var upptäckte vi att nästa tåg skulle gå om en kvart, så vi fick så snällt sitta och vänta. Allt flyter på, vi bytar tåg, anländer till Arlanda 5 minuter innan flyget landar i high-heels och hyfsat fräscha. Puuuh. (Ska tilläggas att vi haft ett jävla flyt hela helgen, allt har gått smooth!!!) Det går inte att missa skaran av ca 50 Jedheads som entusiastiskt sjunger i ankomstssalen. Spänningen var på topp!

Folk börjar skrika som galningar, sjunga Lipstick och ut från hallen kommer John som direkt blir påhoppad och kramad av massvis med fans. Gullig som han är får alla kramar och sånt. Jag och tjejerna står en bit bak, jag vet själv hur första mötet var och tyckte liksom att de andra som inte träffat killarna tidigare kunde få sin tid med dom. Men när John får syn på oss ler han, tränger sig igenom skaran och kramar oss alla. Jag vet inte vad han sa till dom andra men till mig viskar han "I've read all you DM's, you're so cool" och påpekar att jag har kvar mina coola piercingar (två veckor senare sitter dom fortfarande där dom ska, haha) vilket gör att blickarna vänds mot mig... Jag hatar verkligen när folk stirrar men lyckan över att få träffa dessa helt underbara killar gjorde att jag inte brydde mig. Arlanda var rätt kaotiskt, men jag lyckades få någon bild och blev inspelad när jag gick förbi och vinkade bredvid Linda och Mathilda. Känns helt sjukt att veta att jag finns med på deras mobil!

Anyways, John och Edward hoppar in i sin taxi och kör mot Stockholm City medans vi drar oss mot bussen. Väl i Stockholm letar vi upp vårt vandrarhem, fräschar upp oss och ska just börja planera dagen då Mathilda upptäcker att Universal Music har fått finbesök, JEDWARD!!! Vi rusar ut och yrar rundor efter två taxibilar, får googla adressen då vi glömt kolla upp den tididgare och börjar sedan vårt oavbrutna påmanande att chauffören ska köra snabbare. När vi kommer fram är det absolut tomt och vi ba okej... Var fan är alla? Då hör vi killarna sjunga i ett fönster och vi ropar på dom (Malmö flashbacks). Edward sticker ut huvudet genom fönstret och börjar skratta åt hur snabbt vi tagit oss dit. John kikar också ut och de börjar ropa "Juliet, Juuliiieet", "Ooh, Romeeo" och vi dör av skratt haha. Sen ropar John "Nicoole" och pekar på mig vilket får mitt hjärta att stanna upp några sekunder :') De frågar om vi är törstiga och Edward agerar bartender från fönstret på första våningen och skickar ut Cola och Loka till oss och de andra fansen som anlänt. Sen kommer de ut ett tag, kramas, tar bilder och bäst av allt - Edward snackar i telefon med min underbara vän Candice! Jag ringde faktiskt hela vägen ner till England för att hon skulle få säga hej, lyckan när han tog luren var obeskrivlig, både för henne och för mig. Hahaha, hade visst en blomma i håret som Edward tog bort, snacka om att jag blev chockad när han började pilla i mitt hår hahaha!! Tillbaka till saken, efter ett tag måste killarna dra vidare men när jag ber Edward tweeta deras hotell ler han finurligt, gör "I'm watching you" tecknet innan han hoppar in i taxin med John för att bli bjuden på mat och bli intervjuad av "Frida". Vi drar och käkar och tar oss till vandrarhemmet för att chilla lite. Efter en stund tycker vi att det är dags att dra ut och leta upp deras hotell eftersom det varit total twitter-torka på @planetjedward. Just som vi promenerar ut från Kungsholmen får vi veta att de nyss tweetat sitt hotell, vi hoppar in i en taxi och är på plats först. Linda ser John och Edward inne på 7 Eleven bredvid hotellet och vi går in för att köpa dricka och säga hej. John går fram till mig och man kan verkligen se att anstränger sig för att få det rätt när han på stakande svenska säger "J-jag äälskar dej". Jag börjar flina och svarar "Jag älskar dig med". Då får han något bestämt över sig och upprepar "Jag äälskaar dej" precis som för att övertyga mig ytterligare. Vi går bort till deras hotell och tar lite fler bilder, snart dyker resten av fansen upp och i samlad skara drar vi in i parken där vi gungar, filmar Edwards försök att åka rutchbana och hittar en dusch mitt i allt... Och alla vet vad Edward + dusch betyder. John börjar sjunga någon gullig kärlekssång och jag kan inte sluta titta på honom, vilket han märker och börjar le samtidigt som han fortsätter sjunga... *dör*.

I ALLA FALL, vi och alla de andra coola Jedheadsen är med killarna säkert två och en halvtimme i parken innan det är dags för dom att gå upp på rummet. Just när alla står i en halvcirkel runt entrén till hotellet tittar John på mig, ler stor och säger "Your piercings really suit you". Gissa om jag fick andnöd eller vad! Alla fansen kollade naturligtvis på mig men jag brydde mig inte, jag var så otroligt glad och kunde inte ta blicken från John.. :') Tillslut gårr de in, vinkar hejdå och åker upp i hissen. Vi drar oss tillbaka till vårt vandrarhem med huvudena fyllda med tankar!

Tåget till Arlanda
@ Arlanda
@ Universal Music!
LMAO Steffi fastnade i flaskan hon fått av Edward!!!
Utanför killarnas hotell på kvällen
John i mitt knä haha!
Sötaste Fanny!
Edward går loss på lekplatsen


Allt som allt var första dagen helt underbar, vi fick sjukt mycket tid med killarna och vi hade det verkligen jättekul! Ska på dansträning nu, börjar nog skriva på dag 2 när jag kommer hem! Kärlek / Marie Nicole

Jedward Malmö!

För exakt arton dagar sedan vid den här tiden stod jag utanför Hotel Elite Savoy i Malmö och snackade, kramades och tog bilder med John och Edward Grimes! Visst är det helt sjukt! Jag har fortfarande svårt att fatta att jag verkligen fått träffa de personer jag ser upp till och älskar så otroligt mycket. Jag känner mig verkligen lyckligt lottad som fått möjlighet att snacka med John och Edward, de är verkligen helt fantastiska! Nu ska jag ta allting ifrån början!

När jag först fick reda på att Jedward skulle komma till Malmö freakade jag ur totalt! Jag kollade min twitter på lunchrasten och såg att Erica tweetat att de skulle medverka i Sommarlov, ett barnprogram som spelas in på Dockan i Malmö, bara en timme från där jag bor. Jag skojar inte när jag säger att jag rusade genom hela Stadsparken skrikande, hoppande och gråtande av glädje. Jag. Skulle. Träffa. Dom. OCH BARA TVÅ VECKOR KVAR! Dessa två veckor gick verkligen sjukt fort, och på torsdagen den 23e, alltså dagen innan killarna skulle medverka i Sommarlov spenderade jag med de underbara jedheadsen Linda, Mathilda, Steffi, Erica och Fanny! Vi hade en verkligt mysig dag då vi letade som tokiga efter killarna men utan resultat. På kvällen bestämde jag och Steffi oss för att åka hem, packa en väska och återvända tillbaka till Malmö för att övernatta på dockan för att få bra platser. Vi hoppades självklart på att få möjlighet att träffa killarna lite också!

Jag tror aldrig att jag varit så otroligt stressad förr i hela mitt liv när jag åkte hem för att fixa till mig lite inför kvällen. Jag hoppade på tåget till Malmö när jag plötsligt får massvis med telefonsamtal och sms. Linda var och åt glass. Med John och Edward. Och jag satt fast på ett jävla tåg i en timme! Jag försökte hålla modet uppe men tillslut fick jag veta att de gått tillbaka till sitt hotell och skulle sova. Jag tror aldrig att jag varit så otroligt ledsen för i hela mitt liv. Jag ringde Steffi som haft turen att få snacka med killarna i telefon, jag var helt förkrossad. Folk på tåget trodde antagligen att hela min familj dött eller något i den stilen. Jag var så besviken, jag hade varit i Malmö hela dagen för att få träffa dom, jag åker hem i två timmar och när jag kommer tillbaka har mina vänner fått träffa dom medans jag suttit på tåget som en idiot. Steffi har berättat för mig senare att hon allvarligt trodde att jag skulle hoppa framför ett tåg och att hon var nära att ringa banverket och varna dom...

Anyways, mitt tåg anlände vid klockan halv ett då jag promenerade bort till hotellet för att vänta på Steffi. Där möttes jag av några såkallade Jedheads som sedan drog vidare till Dockan. Inuti busskuren på gatan mittemot hotellt satt även tre tjejer som Steffi visst kände till, Sara, Micaela och Jeanette. Vi fick superbra kontakt med detsamma och de berättade att de också missat killarna för att deras tåg varit försenat! Eftersom vi inte hade något annat för oss satt vi kvar i busskuren medans jag kollade min twitter och såg att killarna nyss tweetat, vilket betydde att dom var vakna där uppe! Vi visste vilket fönster de bodde i men det var mörkt. Då får Jeanette den FANTASTISKA idéen att vi ska sjunga Lipstick så högt vi kan, bara för att se vad som händer. Så vi ställer oss alla på rad på gatan med ögonen fulla av förhoppning riktade mot fönstret och klämmer i. Om det finns något som heter "sjunga för livet" var det precis vad vi gjorde. När refrängen var slut står vi tysta i någon sekund och plötsligt dras gardinen bort och de står där! Känslan av att se dom första gången är obeskrivlig. Jag trodde att jag drömde när de vinkade till oss och ropade "Yo, what's up you guys, we really have to go to bed". Vi fick lite panik och ropade att vi åkt sjukt/långt väntat sjukt länge för att få träffa dom. De gör tummen upp och stänger fönstret. Vi trodde att vi blivit totaldissade och bara stod där helt tysta. Jahapp, det var det de...

Då vänder jag mig och tittar mot dörren och ser dem springa ut där på andra sidan gatan! Det var så jävla amazing, de var så gulliga och ropade "Be careful so you don't get yourselves killed" när vi rusade över den TOTALT TOMMA gatan för att krama dom. Eller ja, de andra rusade men jag var så otroligt chockad att jag gick i snigelfart över gatan och rakt in i Edwards famn. Vi kramas länge, och han berättar att de hört oss sjunga utanför och var tvugna att titta ut för att se vem det var. Med ögonen fyllda av glädjetårar berättar jag att jag spenderat hela dagen i Malmö, åkt hem ett par timmar och missat dom. Han ser helt förtvivlad ut, säger "Aaaaawh, nooooo" och kramar mig igen :') Fram till klockan 2 på natten hänger vi sedan med killarna utanför deras hotell, kramas, tar massvis med coola bilder, snackar om Britney, provar varandras skor och jackor (hahahahaha) och har det bara jättemysigt! John och Edward är precis lika underbara i verkligheten som på tv och vi hade verkligen skitkul! De bad om våra twitternamn och lovade att DMa/följa oss så fort de kom upp till rummet. Efter att ha hängt med dem i en och en halv timme är det dags för dom att gå och lägga sig. Vi säger godnatt och kramas säkert tre gånger, vi hade så kul så ingen ville egentligen gå! Jag och brudarna drar vidare till Max, där vi alla läser våra jättegulliga personliga DM's från killarna och checkar ut vår nya följare! Dock följde de inte mig, vilket jag påpekade för Edward dagen därpå, men han var bergsäker på att de gjorde det (vilket de faktiskt inte gjorde). Som tur var hade jag skrivit mitt twitternamn i mitt brev också så två dagar senare när det läst brevet fanns ett nytt DM i inkorgen och en ny följare, hihi!

Självklart hände massa skoj saker under den kvällen som jag dock inte tänker skriva här, det var en speciell stund som jag kanske delar med mig av senare, men just nu behöver bara vi veta hur det var! Vi övernattade på bryggan insvepta i filtar, vi pratade oavbrutet om nattens händelser! På morgonen mötte jag upp Karolina och Lou vid Cetralstationen och fick faktiskt träffa killarna några minuter innan de drog till Svt byggnaden! De var helt fantastiska på Sommarlov och efteråt fick vi umgås med dom lite vid hotellet och på stationen innan de begav sig mot flygplatsen. Dock var det många fans som inte träffat dem innan så vi höll rätt låg profil då.

Allt som allt var mitt första möte med killarna helt underbart, allt som jag någonsin önskat! Jag saknade dom direkt, men tack vare deras söta tweets och DMs till mig och brudarna gick det att utstå de två veckorna mellan Malmö och Stockholm! Detta blev ett jäkligt långt inlägg och jag har ändå inte gjort kvällen rättvisa. Jag skriver om Stockholm imorgon! Här kommer bilder ifrån Malmö! 

Tack för att ni har pallat läsa hela inlägget! Imorrn kommer det ännu mer, fast om Stockholm!
Ska snart knyta mig, klockan är nästan tre! Kärlek // Marie Nicole

I'M BAAACK!

Nu ska jag börja blogga igen. Det har hänt så mycket sjuka grejer som jag måste berätta om! Jag ska ta allt från början...
Det började efter Eurovision då jag fastnade för två fantastiska, galna tvillingar vid namn John och Edward Grimes (JEDWARD) som representerade Irland med sitt bidrag Lipstick. Först tyckte jag de var hyperaktiva galningar och såg dom som ett hot mot Sveriges Eric Saade, men jag kunde inte låta bli att charmas av deras leenden och energi och jag började titta på massvis med intervjuer med dem på nätet. Det var då det hände, jag föll för dem TOTALT. Jag blev helt jedicted, hela min existens började kretsa runt dem! Och efter det har mitt liv varit helt upp och ner! Jag har träffat dom två gånger, dock flera tillfällen under de dagarna. Senast nu i helgen i Stockholm. Och jag har aldrig varit såhär lycklig förr!

Att vara ett Jedhead har för med sig så många underbara saker, dels har jag träffat så sjukt många underbara jedheads. Majoriteten av alla Jedheads är verkligen fantastiska, inspirerande personer. Jag älskar er verkligen, ni har visat mig att det finns äkta vänner och ni betyder jättemycket för mig. Ni vet vilka ni är!

Dessutom har jag fått träffa de mest underbara två killar som finns på denna jorden! John och Edward är verkligen fantastiska, de är så positiva och verkliga förebilder. De har visat mig att allt är möjligt så länge man är beredd att jobba hårt för att få som man vill. De är så underbara mot sina fans, de tar sig alltid tid att prata med en och de bjöd mig och 15 andra coola jedheads på frulle klockan 6 på morgonen i Stockholm bara sådär! De är TRULY AMAZING och alla icke-jedheads går verkligen miste om något!

Det känns så sjukt bra att jag och mina närmsta jedheads fått så bra kontakt med killarna och jag längtar verkligen tills jag får träffa dom igen! (Både John och Edward, men även jedheadsen!)

Dessutom har jag lärt känna en alldeles underbar tjej i England, Candice. När killarna släpper sin UK tour ska hon fixa biljetter på första raden och tro det eller ej, JAG SKA TILL LONDON OCH SE DEM! Jag längtar redan ihjäl mig trots att jag inte har den blekaste aning om när det blir.

Allt som allt måste jag säga att jag har haft en fantastisk start på sommaren, jag har gått ut nian, kommit in på Estetlinjen - Musik och jag känner att jag har sjukt mycket roliga grejer att se fram emot. Jag är i princip på topp just nu och förhoppningsvis kommer jag ha tid att blogga en massa! Hjälp mig gärna att promota min blogg, känns inte kul att blogga om ingen läser hahaha!

Kommer att göra ett inlägg om Malmö och ett om Stockholm, dock inte båda ikväll!

Kärlek / Marie Nicole

RSS 2.0